Fredag, 030314

Esther var just färdig för att gå till sitt arbete. Hon fick plötsligt ont i huvudet och mådde illa. Hon blev medvetslös. Emanuel, Esthers vän, rinde efter en ambulans och en läkare komm snabbt. Esther hade ein hjärnblödning. På sjukhust, AKH i Wien, blev hon opererad snabbt för att minska trycket i hjärnan med en sond som fördes in vid benet. (11:10) Det var en mycket stor blödning som växte i huvudet som en svamp, därför kunde man inte öppna det på en gång utan fick försöka lätta trycket i blodbanan till hjärnan innan man kunde fortsätta. Efter en rad undersökningar blev hon opererad andra gången på eftermiddag.(15:37) Det tog nästan 8 timmar. Orsaken till hjärnblödningen var ein medfödd missbildning i ett blodkärl som brast. Operationen gick bra och hon ligger i konstgjort djup-sömn. Hennes tillståd: Stabil men kritiskt.
Anita fick besöka Esther på intensiven vid midnatt.

Lördag 030315

En lugn natt. Alla värden är bra. Vi besöker henne på förmiddagen och försöker få kontakt. Vi har en känsla av att hon reagerar på vår närvaro. Vid en CT (computer- tomographie) undersökning ställs fast, att hjärnan är svullen, en normal postoperativ reaktion, men det gör Esthers tillstånd ännu mera kritiskt. Det beskymmersamme är, att den drappade delen av hjärnan har minskat aktivität. (småhjärna - Cerebellum) Det är fint att bara få vara nära, hålla hennes hand och be för henne. Ovissheten tar lätt överhand. Att så många vänner ber for Esther ger styrka. Hon är i Guds hand! Vi lämnar Esther på intensiven med en bön

Gud! Skydda och bevara Esther!

" Ty han skall ge sina änglar befallning om dig, att de skall bevara dig på alla dina vägar." Ps. 91,11

Söndag 030316

På eftermiddagen har vi varit hos Esther igen. Det inträffade en förändring inom kort tid. När vi först kom, hade vi intrycket av att hon kände att vi var hos henne. Esther höll fast i Anitas hand.

Läkarna säger att hennes hjärn-funktioner är tillbaka till och helt normala. Hjärnan skulle vara redo att vakna upp, men en ny komplikation döck upp. Esther har var mycket sjuk de senaste veckorna. Hon hade proplem med sina lungor och luftrör. Nu ser det ut som om hon har fått lung-inflamation. Därför ska hon förbli i djup-sömnen tills vidare. Hon har högt feber och för högt hjärt-frekvens. Igår var pulsen 66 idag 136. När hon vaknar vill vi vara hos henne. Läkarna kommer att informera oss i god tid, så att vi kan åka till Wien vara hos henne när hon vaknar. Att vakna kommer att förorsaker ny stress för hjärnan, därför att hon inte vet vad som har hänt med henne. Hon har en slang i halsen och det är hemsk att vaknar med den. Hon har ingen aning om var hon är eller vad som har hänt med henne.
Vill vi vara där för att hjälpa henne att orientera sig och att känna sig trygg.

Var snäll och be för Esther men också för Emanuel, som inte mår bra med de hela!

Tack för alla förböner och all omtanke!

Att svullnaden i hjärnan har gått tilbaka så snabbt är ett bönesvar!

Måndag 030317

Infektionvärden är fortfarande för höga fast febern har gått ner och pulsen är normal. Vi tackar Gud för det!! På grund av infektionsvärden, kommer de inte att låter henne vacknar upp än idag.
Emanuel berättade ikväll, efter sitt besök hos Esther, att läget är oförändrat men stabilt. Esther andas igen själv, fast hos behöver fortfarande unterstöd med det. Hennes konstgjorta sömn är inte så djupt längre. Hon reagera positivt på medikamenterna.

Vi är tacksamma och ser det som ett tecken på Guds kärlek, att så många människor ber i olika länder för Esther!

Tisdag 030318

Onsdag, 030319

Torsdag 030320

Fredag 030321

11:00h Man har ändrat sig. Andra angiografin har inte gjorts. Men man har tagit bort tuben. Esther mår bra. Vi kommer att se henne klockan 4.
18:30h Vi har varit hos Esther. Läkaren säjer att situationen med blodkärlen i hjärnan inte är så akut, att man inte kan vänta 3-4 veckor med den andra angiografin. Nu behöver Esther först och främst hämta krafter.
Efter omständigheterna mår hon bra. Hon frågade, varför hon är på sjukhus. Anita förskökte förklara. I samtalet berättade Esther, att hon kom ihåg att hon hade mått illa men frågade samtidigt om ambulansen har kommit. Vi märker att hon har svårt att förstår vad som har hänt.
Eftersom hon idag har 38,6° i feber bidrar det också till att hon har svårt att tänka klart.
Hennes största problem just nu är lungorna. Hon har vatten i lungorna och en infektion i kroppen. Det hela gör att hon är total slut.
Hon orkade inte med att konsentrar sig på alla besök och bad därför att vi skulle gå något tidigare så hon fick sova.
Esther behöver att vi inneslutar henne i förbön, att hon får kraft att hämta sig, tålamod med sig själv och att hon kan förstår sin situation och hitta vägen tillbaka till vardagen. Hon bad att vi skulle be för henne.

Lördag 030322

10:00h Vi har ringt sjukhuset. febern har inte gått ner speciellt. 37,6°C är för mycket för morgonen. Esther ser saker som inte är där och har orienteringsproblem. Infektionen i kroppen och problemet med lungan är oförändrat.
Esther bad om idag att inte fler än 3 personer ska besöka henne.
Tack att ni ber för Esther!!!!
18:00h Vi kom just nu från Esther. Hon har feber 38,1°C och är mycket trött. Idag har hon ätit några skedar soppa.
Hon klarar knappast av besök.
En physiotherapist började idag att lära Esther att antas rätt.
Man kan inte säger något om földerna av blödningen. Vi måste väntar ett par tre veckor fär att se.
Hon är väldigt observant. Hör allt och svarar rakt. Hon har fortfarande mycket svart med att prata. Inte förvånansvärd efter att ha tuben i halsen i 7 dagar.

Söndag 030323

Vi ska hälsa till er alla från Esther. Hon mår mycket bättre idag. Vi har pratade om vad som hänt och hon vet. Hennes minne fungarar och det är gott att se att hon återkommer till livet och vardagen. Ingen av oss, allraminst Esther, vet hur länge det kommer att ta innan allt blir som vanligt igen. Det viktigaste nu, är att Esther hämtar krafter och här tålamod med sig själv och sin situation.
Det som oroar läkarna (och oss) är, att Esther har en . Det kan hända, att efter en operation, liknande svulnader uppstår, och det kan leda till komplikationer, därför ska vi be att Herren även tar hand om det här och helar. Jag hoppas för Esther skull att hom slipper fler ingrepp. Den här "likvor (Cerebrospinalvätska) blokaden" är ett böneämne.
Vi är tillbaka i Steyr och planerar att besöka Esther i mitten på veckan. De Dagliga Informationer kommer att fortsätta ändå.

Måndag 030324

9:20h Jag pratade med doktorn, som är angiografi specialisten. Han sa, att informationen som vi fick om "kortslut" var en feldiagnos av kollegerna. Saken med "likvor-blokaden" kommer att gå tillbaka av sig själv. I värsta fall måsta man göra en mindre operation. Han verkade väldigt lungnade, fast vi ska be att allt går bra. Vi är mycket tacksamma, att allt går som det gör. Tack för alla förböner. Vi behöver Dig.
12:30h Esther har idag på förmiddagen flyttats från intensiven till en vanlig station.
14:30h Jag har pratat med Esther på telefon. Hon har fått gott upp, tagit ett steg och sitter uppe i en stol.

Hon klarade av redan 30 Minuter i stolen. Nu måste hon vila. Hon ska öva att igen gå den här veckan.

Tisdag, 030325

Onsdag, 030326

Klockan 8:40 Esther tränar flitigt. Hon kan redan åka rull-stul på egen hand/fot. Hon är fortfarande svag, men hon hämtar sig och det blir bättre dag för dag.
Esther hälsar (Telefondiktat):
Kära vänner
Varma hälsningar ifrån neuro-kirurgin. Ni kan inte föreställa er, hur fint det är för mig att kunna gå till toan själva igen.
Emanuel har tryck ut hela dag boken med gäst-boken åt mig. Jag har läst den och grät av glädje om och om igen, så fint är det.
Nu väntar jag på min söta fysioterapeut, sen ska jag lära mig att gå igen!
Hälsningar från Esther

Torsdag, 030327

När vi kom till Esther idag, satt hon på sängen och gav oss ett varmt leende. Det känns helt enkelt otroligt, att möta henne i så fint tillstånd bara 13 dagar efter att hon opererats i huvudet.
Esther är fortfarande svag, men full av energi att erövra livet igen! Gerhard och jag har känslan av att vi vill bromsa och säga: “ta´t lugnt!, ge dig den tid du behöver”. Någon av läkarna menade att Esther kunde skrivas ut till helgen. Självklart känns det skönt att få komma hem igen. Vi har i gemensamma samtal kommit fram till att Esther behöver mer tid för att riktigt komma igen. Hon klarar att gå ett kort stycke, men blir yr och snabbt väldigt trött. Hon gjorde samma upptäckt som Galileo Galilei.
Hon har fortfarande kvar svullnaden i bakhuvudet som förorsakar en likvor-blockad. Vi hoppas att de här följderna kommer att vara helt borta innan hon skrivs ut. Hon kommer troligtvis att komma till ett annat sjukhus i Wien, som har en ny och bra rehabiliterings-avdelning.
Att så många har bett för Esther och tagit kontakt, frågat och bryt sig om är överväldigande för henne, och hon sa “när jag tänker efter, måste jag gråta, det är för mig så otroligt!” Hon läser dagligen i "internet-gästboken", som Emanuel trycker ut för henne.
I dag har hon fått stygnen borttagna och i morgon ska hon på undersökningar.
Tacka Gud för hans omsorg och fortsätt att be att Esther återfår alla krafter!

Fredag, 030328

Lördag, 030329

Esthers E-Mail adress EstherMail@gmx.at fungerar igen. Jag har gjort ett fel när jag registrerade den i systemet. Förlåt om det har förorskakat förvirring.
Planerna har ändrats. På tisdag kommer Esther ändå, som det tidigare var planerat, att flyttas till en rehabilitations avdelning vid ett annat Sjukhus i Wien . Det är i samma stadsdel som hon själv bor i. Vi skrev om det tidigare. Vi har ring och pratat med Esther. Hon är även i dag, väldigt trött. Hon säger att hon merker, att det gör henne gott att kunna sova och hämtar krafter. Vi försöker att hålla kontakten, och uppmuntra henne. Hon låter lite vemodig, men det hela är ju inte så enkelt. Vår bön idag är att Esther inte ska tappa modet!

Söndag, 030330

Allt är stabilt. Idag liknade något de senaste två dagarna. Vi kommer att berätta om något allvarlig händer.
Tack för stöd. Gerhard

Måndag, 030331

Klockan 12:30 Esther har ringt och berättat att hon ska opereras idag igen. Likvor-blokaden gick inte bort av sig själv. När Esther nyste något i såret har sprukit och likvor har sipprat fram. Därför ska såret öppnas igen under narkos. Esther, Anita och jag är ängslig för det ovissa som ligger framför oss. Efter det att jag pratat med Ester en minute sa hon, papa jag måste sluta prata, annars spricker huvudet för mig. En sak är säker, Esther kommer inte att flyttas till det andra sjukhuset imorgon.

Klockan 20:30 Esther har inte opererats ännu. Hon har väntat hela eftermiddagen. Det har varit fullt i operationssalarna med akutfall. Gerhard och jag är i Steyr, men Emanuel och andra goda vänner har varit hos Esther och gett henne stöd och omtanke. För ett par minuter sedan ringde jag till Esther för att säga godnatt. Hon är otroligt lugn och trygg. Hon vet vad som ska opereras, men säger, att hon litar på läkarna, att vi ska be för henne, och att "jag är i Guds hand"!
Jag hoppas att Esther får sova gott och är utvilad inför morgondagen.
Nu kan vi be och tro att allt går bra. Att Esther slipper att hamna på intensiven igen och börja om från början!

Esther, du underbara människa, jag älskar DIG! Du är innesluten i Guds hand!

Tisdag, 030401

Klockan 10:30 Nu börjar det. Esther är på väg till OP igen.

Operationen tog 2 1/2 timmar. Jag har talat med Dr. Dietrich efter operationen. Eftersom ett kärl brustit och släppt ut likvor måste de öppnas igen ända in till hjärn-hinnan för att gör det rent och klistra och sy igrn på nytt. På samma gång gjorde de ett drenage så inte det inte kann uppstå övertryck igen.
Esther har vaknat ur narkosen och är tillbaka på sitt rum igen. Hon sa igår att hon hoppades slippa intensiven en gång till och så är det. Hon hälsar till oss alla. Naturligtvis är hon mycket trött efter allt det här.
Vi ber att hon får komma till ro och att hon kan hämta sig, för att bli frisk igen. Ändå är vi mycket glad att det hände nu medan hon var kvar på nevrologen och inte i det andra sjukhuset, dit hon skulle idag. Då hade det varit värre eftersom de inte har samma möjligheter. Tack gode Gud att det gått bra. Anita ska besöka Esther i morgon på eftermiddagen.

Idag har providern på Tokelau, i Oceanien, (www.ivanovits.tk) varit ur funktion. Jag hoppas att detta bara var en tillfällighet

Onsdag, 030402

Klockan 21:00 Anita sitter i tåget på vägen hem. Hon har varit hos Esther på eftermiddag.
Esther är mycket svag. Hon kan inte äta och har starka smärtor. Vi känner oss hjälplös men beundra hur Esther ta det hela. Läkarn sa att de måstre få grep om problemet med smärtan. Den största faran är över nu.

Emanuel ligger i säng med mycket stark förkylning. Han tror att han har lung-inflammation igen.

Torsdag, 030403

Natten var dåligt. Esther sov bara lite på grund av att hon hade mycket huvud-värk. Hon mår inte bra.

Hallå, alla vänner!
Som ni förstår är vi oroliga för Esther och det är svårt att vara långt borta. Gerhard är just nu på väg till Wien för att vara hos Esther, och han kommer att uppdatera dagboken så snart vi vet mer.
Tack för förbön! Anita

Nu vet vi lite mer. Förra veckan torsdag tog de bort stugnen. På lördag hustade hon och kände att det vart blött i nacken. Systern sa att hon bara svettade och gjorde nacken ren. I måndags nyste hon och såret sprack och de märkte att likvor kom ur såret. Först på tisdag blev hon opererat igen. Sen upptäckte de att Esther hade fått en bakteriellt-Menengitis.

Esther sa till mig i kväll. att i igår var hon mer död än levande. Inflamationvärden hade enligt läkaren gått tillbaka med 50% sen iår.. Esther kan prata igen mer och huvudvärk har blivit något bättre.

Fredag, 030404

Klocken10. Nu ska jag (Gerhard) till Esther och hjälpa henne med att äta. På grund av likvor drainagen får Esther inte lyfta på huvud mer än 2-3 sekunder kanske 10cm högt.

Stackarn måste ligga på ryggen. Hon får röra benen och armer men det är allt. Hon var ganska pigg, pratar mycket igen (precis som hennes föräldrar) och började äta på riktigt idag. Hon har behållit all maten. Esther har inte någon feber men får antibiotika mot meningitis två gånger om dagen. Huvudvärken kommer fram om och om igen. När hon inte kan ta de längre får hon en spruta mot värken på em gång.
Sammanfattningen: Jag är glad att se hur situationen bättra sig, fast menengitis värden är enligt läkan inte alls bra än.

Lördag, 030405

Söndag, 030406

Situationen är som igår.
Esther är mycket ledsen och modlös.
Att ligger på ryggen blir svårare och svårare.
Esther klarar knappast av complikationerna, the konstanta huvud-verk och den osäkerheit vad som kommer att hände next och hur länge det varar.

For Medicinmännen, Esther hade:
I Onsdags Cell-antal 5000/3 i Likvor
I Lördags140/3
Idag Söndag 170/3

Måndag, 030407

Jag har pratad med Esther. Hon får (ska) sitta något.
Klockan 15:00 Esther sitter i en rull-stol. Hon säger, att fast hon står på bromsen slutar inte rummet att gå rund
Anita åker idag till Esther. Esthers firar sin födelse-dag imorgon. 25 år sen hennes firsta födelsedag! Några fler kom till de senaste veckarna.
Esther klarade av 1 hel timme i rull-stolen.

Tisdag, 030408

Idag ska det firas Födelsedag!!!!
Esther fyller 25!!!!

Anita är hos Esther i Wien

Onsdag, 030409

Cell-antal i likvor har gått up något igen (200). Enligt Läkaren har det ingen betydelse. Vi beder ändå. Vi tar inget för given längre.
25 års kalas har Esther klarad av ganska bra. Hennes bättring fortsätter.
Esther behöver mod. Framtiden är något stor och oviss.
Anita kommer tillbaka från Wien på eftermiddag.

På eftermiddag skall det tas bort likvor-drainagen. Anita väntar till efter det har hänt.
Physiotherepauten börjar åter igen med en första kontakt.

Torsdag, 030410

Idag började trainingen på riktigt. På förmiddagen tuppar hon av, för att börja med. Blod-cirkulationen spalade inte med. Men det kan inte hindra en Viking flicka.
Hon njöt av middags-sömn.
Eftermiddagstrainingen gick redan bättre. Bara jämnvikt-känsla gör lite problem.
Esther är tillitsfull
Hon njuter speciellt att kunna sova på grund av att hon är underbart trött.

Fredag, 030411

Det går bättre att äta. Esther kan behåller maten.
Styngnen har tagit bort igen
Esther vill inte längre stanna i detta sjukhus. Efter 4 veckor har hon nog.
Hon hoppas att snart komma att flytta till det andra sjukhuset när där hon bor, där hon ska fortsätter rehabilationen.
För att fortsätter observationen ska Esther även där vara på den neurologiska avdelningen.

Lördag, 030412

Hälsan gör framsteg. Att äta och matsmältningen funkar bra hela vägen
Esther har problem med fin-motoriken av den vänstra kropshalvan
Hon kan gå för sig själv till badrummet för att duscha, även om hon har lite slagsida åt höger.
Hon kan äver duscha själv
Esther är mycket modlöst. Hon klara knappast av inaktivitäten
Hon väntar hårt för att komma till nästa sjukhuset för att börja med en ny training
Läkarna är mycket försiktiga nu och ger henne fortfarande mycket antibiotika.
Tårarna sitter ganska löst.

Söndag, 030413

klick för att förstora

Vi är kanska förtvivlad.
Esther har åter igen fått feber. Det var 38° under axeln klockan 14.
Vi vet inte vad det är och varför hon fick febern.

Dagen började ganska fint. När jag kom, så kom hon ur rummet för att möter mig. tillsammans gick vi för några minuter till dagsrummet.
Vi t.o.m. upprepade det.

Efter maten sov hon en halv timme. Sen frös hon och febern steg.
Sjuksköterskan och läkaren är mycket bekymrade.

Nu är hon trött och behöver vila.

Vi hade pratat om Ps.23.v.4
"Om jag än vandra i möka dalen, så är du hos mig." Inte ett löfte om en lätt väg ur, men ett löfte om Herren närhet och omsorg!

Vi pratade också om orden av den Koreanska flickan, Lindsay Thomas, som sa: "Erfarenhet är en hårt lärmästare, den ger provet first och lexan senare!"

Måndag, 030414

Under natten steg febern till 38,5°C
Nu på morgonen temperaturen var nere till 36,2° igen.
Esther har tillförsikt igen, fast hon är mycket trött.

Klockan 16 Esther har börjad att fryser igen. Febern stiger (38,2°).
Esther hade en säng kommande Onsdag på det andra sjukhuset. Den har man sagt ifrån.
Nya noggranna undersökningar görs igen, lung-röntgen, CD, blod test osv........

Tisdag, 030415

Nu på morgonen temperaturen var nere igen.
Esther är mycket trött efter en natt med hög feber (39°C).
När hon gick med sköterskan hjälp till toan svimmade hon.
Sjuksköterskan och läkaren blev mycket aktive. Esther har inte gjort sig illa.
Nu är febern borta
Nyaste informationen är att Esther kommer att flyttas till det andra sjukhuset, nära där hon bor, imorgon.
Hon kommer att fortsätta på neurologin. Ansökan om Rehabilitations plats har fyllts ut av läkaren. Nu måste bara försäkringskassan godkänna den.
Be att hon snart får ok.

Klockan 17:00 når mig nya informationer: Esther har fått utslag och läkaren frågar om hon har haft mäslingen! Hon kommer att flyttas imogon i alla fall.

Onsdag, 030416

Nu har Esther flyttat till ett lungt och nybygt skukhus. Hon trivs bra med den nya platsen och ser positivt på livet.
Så mycket läkare och undersökningar har hon inte upplevt på hela tiden sen intensiven.
Hon känner sig mycket väl omhädetagen. Utslaget är borta.
På vägen till den nya sjukhuset upptäckte Esther att våren har kommit och hon berättade för oss att utanför hennes fönster blommar ett träd.

Fredag, 030418

Lördag, 030419

Idag har Anitaoch jag varit hos Esther igen.
Hon mår bra, och tränar flitigt. Esther blir ganska fort trött när hon rör på sig.
Vi har varit med henne i trädgården och i Cafét. Det var fint i trädgården men också fuktigt och kyligt. Bara att vi kunde gå dit är storslagen. Esther går i trappan utan hjälp men måste hålla sig i väggen.

Rummet är bra utrustat och för ett sjukhus snyggt. De har även ett kylskåp på rummet.

Påsk-Söndag, 030420

Det är skönt att få leva. Att kunna gå upp och gå på eget initiativ. Att se hur blommorna växer.

Måndag, 030421

Idag fick Esther för första gång duscha på egen hand. Hon bara ropade efter sköterskan för att få hjälp att torka ryggen.
Sen gick hon på promenad med damerna i hennes rum.
Esther sköt rullstolen, 70 åringen satt i den och 89 åringen höll i sig - sen gick det undan i korridoren.
Esther tycker att tiden går långsamt. Besök betyder otroligt mycket. Det håller på att bli tråkigt, för att det är så lungt.

Tisdag, 030422

Idag fick Esther vid träningen försöka stå på ett ben med ögonen stängda. Hon klarade det bra och är vid gott mod.

Vi kommer i fortsättningen att skriva notiser ett par gånger i veckan om inget extra händer.
Var snäll och be att Esther kommer snart att få en rehabilitations-plats. Tack.

Fredag, 030425

Det går framåt. Esther har starkt träniungsverk i underben. Under träningen måste hon ofta står på ett ben, vilket är hårt arbete efter de här veckor.
Fin-Motoriken av vänstra handen är fortfarende ganska dåligt.

På söndag kommer vi att hämta Esther för en "utflyckt". Vi kommer att köra henne till hennes lägenhet och tillbringa dagen i "frihet".

Reha-platsen har beviljas. På Måndag kommer hon att flytta till Rehabilitations-zentrum. Prisa Herren!!

Söndag, 030427

Idag gick det för första gången ut i friska luften.
Vi tog vägen tillbaka till början. Förbi lekis och lågstadie skolan till barndomshuset för att fira gudtjänst. Det var klart att vi också besökte våra älskade ex-grannar. Krafterna räkte precis för att gå och äte chinesisk med några goda vänner.
Sen var det dag för att sova middag i egna sängen. Sen gick det tillbake för en sista natt till sjukhuset. Imorgon ska Esther flytta till Rehabilitations- Zentrum Rosenhügel som också är in Wien.

Bilder

Måndag, 030428

Esther är på nya stället. Hon har fått ett fint enkel-rum med balkon.
Det finns swimming-pool och en fin park.
Nu är måltiderna i matsalen och training på förmiddagarna.
Eftermiddagar är lediga. Hon ska vara där i 28 dagar.

Onsdag, 030430

Terrasse | Bad | Innenhof | Anlage

Torsdag, 030501

Träningen går bra och är hårt arbete. Esther måsta balansera på en bjälke, klättra på stege och när hon får tillåtelse igen göra undervatten gymnastik. Hon får också ergo-terapi för att få tillbaka alla funktioner i vänstra handen.
Såret i bakhuvud har fortfarande ett ställe som inte är helt läkt på yttan. Nu har hon fått ett plåster igen. Tills allt är lägt får hon inte simma.
Esther ska inte var i solen ett år framöver det är inte bra för hjärnan. Värmen och strålningen kan skada henne.
Nu behöver hon en hatt. Kanske en strå-hatt.

Idag ska jag, Gerhard hämta Esther för att göra ett utflyckt i Wien. Esther har varnat mig att inte har för höga ambitioner hennes krafter kanske inte räcker för hela programmet.
Vi ska gå och äta glass - åka upp på ett litet berg nära Wien - ha lunch tillsammans och fira livet.
På eftermiddag ska vi hämta Emanuel och ett par vänner för att vara tillsammans resten av utflyckten.

Lördag, 030503

Ambitioner var för höga.
Allt vi orkade var att äta glass, titta förbi vår gamla badsjö och besöka några vänner.

Esther klarar inte av alla intryck. Allt är för snabbt och för stark. Det är för mycket som rör sig.
Att ta en liten promenad kring huset eller sitter i parken bakom är tillräckligt.
I tog jag med gitarren till henne - det var Esther’s ide för att träna vänstra handen.

I går fick Esther åter igen ett nytt rum. Det är både bra och vackert men också jobbig eftersom allt i nya rummert är spegelvänd. Livet är för intensivt och förvirrande just nu.

Varje dag har Esther en timme träning båda på förmiddag och på eftermiddag. Det räcker verkligen. I går har man också tagit bort det sista stygnet som hade gömt sig och hindrat att såret kunde hela komplett.
Det var nu i torsdag att Esther såg såret för första gångenpå en bild.

Bilder

Måndag, 030505

Läget är bättre igen. Esther har vilat under helgen och fått tillbaka sin tillförsikt, och gör planer för närmaste framtiden.

Lördag, 030510

Nu har tiden för de små stegen kommit. Esther jobbar med att acceptera att hon är "sjuk". Hjärnan och nerverna måste hela. Hon kan inte simma, eftersom buk-musklerna inte jobbar riktigt. Vänstra handen gör inte automatiskt vad den ska. Jämvikten sviker. Esther måste lära sig på nytt mycket hon kunde förr.
Läkaren sa till henne att hon kan inte tvinga vissa saker just nu, men måste vänta till hon blir frisk igen. En del kan ta ett halvt eller ett år. Hjärnan fick mycket tryck och irritation genom blödningen, operationerna och hjärnhinne-inflammationen.
Esther är optimistisk. Nästa lördag ska hon till bröllop av en arbets-kollega. Då ska vännerna hjälpas åt.
Den 25:de ska Esther gå hem igen. Detta blir spännande. Och där kommer stora testen hon kan klara sig.

Bilder

Måndag, 030519

Esther mår tydligen bättre. Hon klarade av brölloppet av arbetskollega ganska bra. Även firsta test-natten hemma i egna sängen gick bra. Igår gick Anita och Esther i gudtjänsten i Esthers Kyrka i Krummgasse. Hon hjöt av hela utflykten.
På kvällen var den "therapeutiska-helg-utflyckt" förbi och Esther återvände till Reha-centralen.
I fredags Esther hörde att det finns en möjlighet att få Reha-tiden förlängrad. Vi uppmuntrade henne att ta all hälp hon kan få.
Var snäll och be för att hennes jämnvikt problem går över. Problemet uppstår när hon ändra sin postition från liggande postitionen till att sitta eller stå. Fin motoriken av hennes vänstra hand och fot är inter heller bra än.
Det går att simma - fast de ta det försiktigt - så att hon inte sjunker.

Tisdag, 030520

Anita har haft en fin tid (030515 - 030519) i Wien och har haft möjlighet att träffa Esther lite oftare.
Igår, måndag, besökte Esther sitt jobb. Det var första gången sen i mars, som hon träffade sina barn igen.
Det har inte varit lätt för barnen, att förstå att Esther plötsligt bara var borta.
Glädjan var otrolig och det blev många kramar. Esther förklarade för barnen vad som hänt och det märktes att hon inte glömmt något av pädagogiken.
Hon tog också tillfället att själv gå till banken och handla lite på egen hand. Det gick bra.
Det Esther övar nu är finheterna i rörelserna. Det går långsamt och hon behöver mycket tålamod. Mycket av det hon lär sig nu är inte så synligt. Hon menar att hon merker mer vad hon inte kan än vad hon kan. Det känns naturligtvist jobbigt, men är också ett bevis för att hon mer och mer tar över ansvaret för sin situation.
Ett särskillt böneämne just nu är att Esther lyckas att lära sig spela gitarr igen.

Fredag, 030523

Förlängringen av reha-programmet har godkänds. Esther stannar i NRZ på Rosenhügel tills 22:ra Juni.
På datorn får hon redan använder musen.

Lördag, 030524

Anita och jag har hämtat Esther för en utflyckt. Vi åkte till närmaste köpcentret för att handla. Esther handlade, gick till banken och sen hade vi var en gyros.
Sen tog vi bilen in i Wien för en promenad in Botaniska trädgården vid Belvedere. För att få lite överblick fortsatte vi till Kahlenberg, norr om Wien. Här satt vi ovanför staden och tittade när.
Till slut skulle vi har en glass. Därför åkte vi in till centrala Wien. Vi hittade inte precis dit vi ska, så måste vi gå genom Kärntnerstrasse över Stephansplatz och Rote Turmstrasse med massor av människor rund omkring för att komma till glassaffären.
Esther årkade hela vägen. Säkerligen var hon slut - men det var vi också.
Vi bokade utflyckten som crash-test. Och Esther klarade av den.

Fredag, 030530

Idag ska vi till Wien igen.
Vi ska hämta Esther för att gå på födelsedagskallas. En god vän har fyllt 50. Bilder följer snart.

Lördag, 030531

Hej, det är JAG, Esther! Jag har ledigt, sitter hemma och skriver på min egen PC.
Igår var det väldigt trevligt, men jag blir trött ganska snabbt och då är det fint att återvända till rehabiliteringshemmet.
Jag är nog ganska glad att jag får fortsätta att träna och gå på terapi, men ändå blir alltihop för mycket ibland. När jag tänker på, att jag ska ha tålamod, blir jag medveten om att jag och mina terapeuter inte har infytade på allt! Du, vänstra hand, som gör vad du vill!!! Men jag tänker inte ge mig, särskillt inte nu, när jag har kommit så långt som jag har gjort!! Jag behöver inte hålla i mig längre när jag gå, inte ens i trappor!

Hälsningar till er alla, som tills nu har gått med mig det här ”vägstycket”!
Esther

Söndag, 030601

Idag var det premiär i Wien. Ingen ny teaterproduktion utan en händelse ur dramat "levand livet":

Esther åkte själv hem kommunalt! En mycket lyckad premiär!
För Ester var det ett jättesteg och det betyder mycket för hennes självförtroende att kunna komma och gå utan hjälp. Anita är i Wien och vi hade bestämt att Esther gör det här försöket, med säkerheten av att skulle det inte gå bra finns mamma tillhands och kan komma.

Esther gör det jättebra.

För första gången tvättat sin egen tvätt och ordnat upp en hel del av sina saker hemma. Det märks hur glad Esther är att livet börjar bli ganska normalt igen! Hon har också tat tillfället att överraska en del vänner med E-Mails och telefonsamtal. Just nu när jag (Anita) skriver det här, sitter Esther tillsammans med Anette & Gerald, i vardagsrummet och fikar. Esther och jag njuter av att ha tid tillsammans och delar glädjen att ha varandra. Vi kan bara konstatera att det som tillsynes är "normalt" inte är självklart! Ikväll åker Esther tillbaka till Rosenhügel och imorgon forsätter träningen och kampen att få vänstra handen att lyda! Vi vill inte glömma bort att ge Gud äran för det han har gjort och för allt beskydd i hela händelsen!
Det är bara 2 1/2 månader nu och Esther hade bredvid sin hjärn-blödning också en svå meningitis. Detta är ett under!!!!

Lördag, 030614

Först av allt hälsar Esther - Hon mår bra!

Förra helgen kunde Esther vara hemma två nätter i sin egen lägenhet. Det njöt hon av.
Äntligen kunde hon under tre dagar göra det som hon kan. På terapin tränar hon varje dag till det yttersta och märker sina gränser och just de sakerna som hon ännu inte klarar av. Till den 22:a måste hon hålla ut innan hon får komma hem för gått.

Idag är det 3 månader sen Esther hade hjärnblödningen. Det har varit en intensiv tid. Vi tackar Gud för att han har haft sin hand över Esther!
En vecka till och hon är färdig med sin rehabilitering och får komma hem!
Hon är jätte glad att få börja leva under "normala" omständigheter.
Det mesta Esther gör är för "första gången" igen...
I går kväll var hon och Emanuel på bio och i dag ska Esther gå på Naschmarkt tilsammans med bekanta från Rosenhügel. Det är roligt att se och höra att Esther får mer och mer lust att göra saker. Det handlar om det här, som för oss alla är så vanligt och normalt. För Esther är det stora steg och hennes glädje över småsaker, som fungerar igen, är otrolig!

Första veckan i "frihet" ska Esther vara hemma hos sig i Wien. Först då kommer hon att se vad som verkligen fungerar när hon är ensam hemma och måste klara sig själv. Bara det här med kläderna! I mars när Esther blev sjuk var det vinterkläder som användes, nu är det +30° och sommar och hon har inte mycket som passar mer. Hon är ändå vid gott mod och menar att allt går om hon får göra det i sin egen takt! Hon citerar gärna sin mormor, som sa efter det hon brutit benet med 80 år: "Det angår ingen hur låg tid det tar".
I början på juli kommer Esther till oss i Steyr. Det ska bli fint att få rå om henne.
Tack än en gång för allt stöd ni gett Esther och oss de senaste tre månaderna

Söndag, 030622

Esther flyttar hem. Igår var vi bjudna till en of Reha-Kollegernas Restaurant.

Tisdag, 030702

Idag fanns det en prämjer igen Esther åkte cycel för firsta gången efter Mars 14.

Bilder

Söndag,
14:de Mars 2004

Hallo liebe Leute!
Heute ist es ein Jahr her… Sozusagen mein erstes Jubiläum. Irgendwie ist es schon sehr seltsam, wenn ich zurück denke! Dass ich vor 12 Monaten um diese Zeit noch um mein Leben gekämpft habe,… und ja – es war ein Kampf! Klar war ich nie allein und in den bescheidensten Situationen konnte ich immer darauf zählen, dass Unterstützung da war, nur habe ich das oftmals nicht so gesehen – verzeiht mir, wenn ich in solchen Situationen ungerecht war! Nun bin ich schon so oft angesprochen worden – wie es mir denn nun ginge, und ob ich denn noch was merke von den Nachwirkungen. Gott sei Dank nicht!
Ich bin weitestgehend rehabilitiert! Im Krankenhaus sagte ich immer, ich sei nicht krank sondern „beschädigt“, und so bin ich heute wohl repariert! Seit September bin ich wieder im Kinderdienst (Ich habe wieder „meine“ Gruppe übernommen) und „kann“ schon „alles“. Gitarre spielen ist so eine Sache, die noch hakt, aber ich übe... persönlich finde ich es noch recht schwer mit Messer und Gabel zu essen – (warum auch immer, Stricken ist kein Problem mehr).Wenn ich den Kopf in den Nacken lege, verliere ich auch das Gleichgewicht und der Doktor meinte ich solle weder Bungy springen noch Tiefseetauchen – aber das sind halt Dinge, auf die ich zur Not verzichten kann. Und für Dinge, für die andere einen Helm bräuchten, hab ich sowieso einen.
Neben der physischen Leiden sind klarerweise viele psychische Traurigkeiten passiert, die es in diesem Jahr zu überwinden, verarbeiten und verdauen galt. Oft hatte ich das Gefühl seelisch schier zu verzweifeln und es ist nicht leicht nach so viel Schrott nicht zynisch zu werden. Aber … Gott sei Dank gibt es hier auch ein „Aber“! – nach einigen Monaten habe ich erkennen dürfen, dass Freunde, Familie, Gemeindemitglieder, Kollegen, Krankenschwestern und sogar Ärzte nur Menschen sind und, ich bin auch nur ein Mensch – und zwar ein ziemlich sturer!
Ich hab’s ja am Kopf! Aber ich lebe – und ich lebe GUT! Danke für Eure Anteilnahme und vor allem dafür, dass ihr für meine Familie da wart in der bescheidensten Zeit, die ich je erlebt habe.

Leben muss man das Leben vorwärts, verstehen kann man es nur rückwärts…

Med warma hälsningar
Esther